Det här är innehållet i boken Hackathon – upplev det kreativa kaoset på East Sweden Hack. Du kan ladda ner hela boken som pdf från Google drive.

I boken får du följa med bakom ridåerna på East Sweden Hack. Läsa intervjuer med deltagare, arrangörer, kommunalråd och företag. Lära dig mer om vad ett hackathon är, vad nyttan med det är och hur du arrangerar ett själv. För visst borde du vara något extra spännande på spåren när generaldirektören för Vinnova säger att de – Sveriges innovationsmyndighet – blir mer och mer överflödiga när allt fler events likt East Sweden Hack arrangeras.

Jag skrev boken på uppdrag av Linköping Science Park. Illustrationer och formgivning av av Edit&Björnen.

Kreativt kaos

I samma stund du kliver in genom dörren ser du någonting du kanske aldrig tidigare har sett. Vid borden på de två våningarna sitter närmare hundra personer utspridda. Vissa skissar på papper, en hel del knapprar iväg på tangentborden och många är uppe i livliga diskussioner med andra människor. Från övervåningen hör du först ett glädjetjut, men det dränks snart av en svordom. Någon sitter ledsen i ett hörn medan andra dansar omkring och vill visa vad de håller på med.

Din första tanke är att du har klivit in hos ett gäng tonåriga killar som har träffats en helg för att spela datorspel. När du vågar dig vidare in i den stora lokalen upptäcker du att många av dem som är där är kvinnor. Här finns inte heller enbart tonåringar, som du först gissade, utan människor i alla åldrar.

När du pratar med dem inser du att det här är långt mer än bara studenter. På några minuter träffar du generaldirektören för en stor myndighet, innovationsledaren på ett globalt företag, kommunpolitiker och en hel del lokala företagsledare.

Det här är ingen spelfest. De som har kommit till Mjärdevi Science Park i Linköping den här helgen har gjort det för att krocka idéer med andra människor och ur det skapa nya tjänster, produkter och kanske även lösa en större samhällsutmaning.

Du känner doften från lödstationerna. Något brinner? Du hinner fråga dig själv om det verkligen går att löda ihop det där chippet med en träbit, men måste snart släppa tanken och istället se efter var du sätter fötterna för att undvika att fastna i kablarna som slingrar sig överallt.

När East Sweden Hack under 2014 arrangerades för andra året i rad skrev tidningen Corren att nu ”pågår den innovativa tävlingen East Sweden Hack ute i Mjärdevi. Där tävlar deltagarna i vem som kan uppfinna bästa appen.”

Men att beskriva East Sweden Hack som en innovativ apptävling är att ta bort stora delar av dess själ och hjärta. Här finns en stark vision och vilja att utveckla samhället. Exakt hur mycket potential döljer sig innanför skalet?

”En av Vinnovas uppgifter är att inspirera till att skapa möjligheter för just sådana här saker. När det börjar ske av sig själv blir vi mer och mer överflödiga”, säger Charlotte Brogren, generaldirektör på Sveriges innovationsmyndighet Vinnova. Hon har under två år invignings- eller avslutningstalat på evenemanget.

”Ett hackathon är en fantastisk happening där oerhört motiverade och inspirerade människor samlas för att gemensamt ta fram lösningar. Man får en väldigt stark tro på framtiden när man kommer dit. Om man jämför med mycket annat som vi och andra finansierar rör sig folk ofta inte utan att först ha fått en miljon. Här gör de det utan att få en krona betalt.”

Frågan är hur du hamnade mitt i det kreativa bubbelbad som ett hackathon är. För att förstå det behöver vi backa bandet nästan trettio år eftersom Sveriges resa mot att bli världens främsta it-nation inte började med Spotify, Klarna eller Minecraft.

Under 1980-talet samlades tonåringar och unga vuxna till helger av fokuserat skapande. Det här var demopartyn. Syftet var att under en helg träffa hundratals likasinnade för att med hjälp av datorer tävla i vem som var bäst på att skapa musik, rita och programmera. Hjältarna var de som lyckades gå bortom vad den begränsade hårdvaran tillät och skapa någonting nytt. Unga killar och tjejer som fick fram högupplösta bilder och avancerade matematiska beräkningar på datorer med 16 fasta färger och en processor på knappt 1 MHz. Det är mindre än en tusendel av den prestanda som dagens mobiltelefoner erbjuder.

Samtidigt som drivkraften var att bräcka de andra som tävlade fanns det också ett stort socialt element. Här träffade svenska ungdomar jämnåriga från andra europeiska länder för att umgås och dela med sig av sina kunskaper.

I takt med att tekniken utvecklades följde de kreativa helgerna efter. De mest kreativa människorna rekryterades av större bolag eller startade egna företag. De gick från att skapa någonting för att det var kul till att kunna tjäna pengar på det.

I mitten av 90-talet slog internet igenom på allvar i Sverige. Helt plötsligt var det inte bara universitetsstudenter som hade tillgång till nätet. Nu kunde alla ta del av information, inspireras och möta likasinnade över nätet när som helst på dygnet. Utvecklingen som följde var någonting som få kunde förutse.

Under 2010 toppade Sverige flera internationella listor som världens främsta it-nation. Några år tidigare hade Spotify lanserat sin musiktjänst. Webbtelefonibolaget Skype var en världskändis och spelet Minecraft fanns ute. De två senare skulle inom några år säljas till Microsoft för mångmiljardbelopp.

”Sedan kom trendbrottet 2013”, säger Lena Miranda, vd på Mjärdevi Science Park i Linköping. Hon var då vd på bemanningsföretaget Skill som var nischade inom områdena it och teknik. ”Det höjdes röster om att vi började tappa vårt försprång. Egentligen handlade det om att konkurrensen från omvärlden ökade. Under några år hade det dessutom blivit svårare att rekrytera it-kompetens. Vi ville göra något åt båda sakerna.”

År 2012 hade Sverige tagit en förstaplacering i World Economic Forums Network readiness index. Rapporten visade hur väl ett land var anpassat för att utnyttja fördelarna med it i syfte att främja arbete och företagande. Nu låg vi på en tredjeplats, efter Finland och Singapore.

Sedan kom FN:s index över medborgarnas tillgång till information från det offentliga via internet. Där hamnade Sverige på plats 18, efter bland andra Sydkorea och Kazakstan.

Jan Gulliksen, ordförande för den statliga Digitaliseringskommissionen, kommenterade resultatet för Svenska Dagbladet i mars 2014. ”Vi ser i internationella rankningar att andra länder kommer ikapp oss. Det betyder inte att utvecklingen i Sverige går bakåt, men andra länder springer ännu fortare.”

Lena Miranda säger att det var där någonstans, bland de negativa rapporterna, som tankarna på att starta en annan typ av arrangemang fick sin kraft. En satsning som skulle stärka Sverige och hjälpa oss att behålla rollen som innovationsledare.

Det här var en tid då programmerarna var de nya rockstjärnorna. Transparens och öppenhet hade blivit ledstjärnor för många organisationer och företag, ivrigt påhejade och stressade av den yngre generationen.

”Vi ville göra något som var större än vi som enskilda personer och företag”, säger Lena. ”Något som var bra för kommunen, regionen och samhället. Även om vi inte visste mycket om hur man arrangerade ett hackathon var vi säkra på en sak. För att lyckas med sina rekryteringar framöver skulle företagen i regionen behöva lära sig mer om vad den unga målgruppen efterfrågade. Det var där det började.”

Svaret blev East Sweden Hack – ett hackathon.

Fokus och adrenalin

Vad är ett hackathon egentligen? Det beror lite på vem du frågar. Namnet kommer från en nybildning av orden hackare och maraton. Med hackare menas inte personer som utför olagliga handlingar och bryter sig in hos företag. Snarare handlar det om duktiga programmerare och kreativa människor som bokstavligt talat hackar sönder befintliga lösningar och sedan monterar ihop dem till någonting nytt och bättre.

Det första året samlade East Sweden Hack mestadels programmerande unga män, men det skulle förändras. Två år senare fanns forskare, projektledare, formgivare, kommunalråd, företagsledare och politiker på plats. Där fanns teoretiker och de mer praktiskt lagda, de självlärda och de utbildade, människor från det offentliga och det privata. Dessutom hade andelen kvinnor ökat för varje år till att vara en tredjedel år 2015.

Tanken med ett hackathon, eller hack som det också kallas, är att du ska lämna vardagsrutinerna bakom dig och tillsammans med andra människor – som du kanske aldrig tidigare har träffat – på begränsad tid utveckla någonting nytt eller lösa ett befintligt problem.

Det är en fest som samlar människor som vill ge sig på utmaningar tillsammans med andra. Det är ett evenemang med en platt hierarki. Här spelar din bakgrund och hur många års erfarenhet du har ingen roll. Du kan ta lika stor plats på scenen som vem som helst av de andra deltagarna. Alla startar på noll. De tidigare val i livet du har gjort, sådant du trodde var permanent och avgörande för din framtid, har inte längre någon betydelse. Här blir du sedd som den du är och för vad du skapar på två dagar – inte bedömd på gamla meriter.

Ett hackathon är ett sätt att snabba upp tiden och testa någonting du alltid har velat prova. Det som började som en subkultur med programmeringstävlingar övergår alltmer till att bli en innovationsmetod som går att applicera på vilken utveckling som helst.

På East Sweden Hack träffas deltagarna under två dygn i Mjärdevi Science Park. På plats serveras varm mat, kaffe, dricka, snabb nätuppkoppling och allt annat de kan behöva. Deltagarna ska bara behöva ägna sig åt att vara kreativa. ”Poängen är att få vara fokuserad under en helg”, säger Anna Broeders, rekryterare och talangscout på Skill. Hon har varit med och arrangerat hacket sedan starten. ”Evenemanget är designat för att få dig att hamna i ett flow under så lång tid som möjligt. Många har projekt igång hemma, men de kanske inte kommer så långt. De jobbar lite här och där men får aldrig klart någonting.”

Det mest bestående intrycket för henne är hur sammansvetsade lagen blir.

”Det finns egentligen inte tid till något annat än att sätta igång och börja jobba. Jag kommer alltid minnas hur vi ett år räknade ner de sista sekunderna. När vi skrek att det var över för denna gång ställde sig alla upp och applåderade. Två dygn av intensivt skapande hade passerat på vad som kändes som några minuter.”

Ofta arrangeras hackathons som en tävling där flera lag tävlar mot varandra för att i slutet få sin prestation bedömd av en jury. Vinsterna kan vara allt från coachtimmar med partners och företagsutvecklare till längre resor, exempelvis till Silicon Valley.

En av dem som satt i juryn ett år var i det närmaste chockad av hacket. ”Det här skulle jag vilja ta med mig till mitt eget företag. Om vi kunde få så här mycket gjort på 24 timmar skulle vi vara någon helt annanstans än där vi är i dag.”

Målet med ett hack är aldrig att ta fram perfekta tjänster och produkter. Snarare bedöms hur väl deltagarna har följt årets tema, vilken nytta resultatet kan ha för enskilda personer och samhället i stort, användarupplevelsen, graden av nytänkande, hur tjänsten eller produkten kan föra människor närmare varandra, och hur deltagarna har tagit sig an och löst ett verkligt problem.

”Det man vill komma åt är att åstadkomma enormt mycket på kort tid”, säger Marcus Nygren som under de tre åren har hunnit med att vara både deltagare och projektledare. Till vardags läser han till civilingenjör i medieteknik på Linköpings universitet. ”Om ett hack görs rätt är det ett extremt effektivt format när det gäller att leverera lösningar. Ett hack handlar om att må bra av att skapa. Sedan är det givetvis stressigt och allt det där, men det är en ruggig adrenalinkick.”

Han menar att det intensiva formatet fungerar eftersom ett hackathon sällan pågår mer än några dagar. Evenemanget blir en frigörelse för människor som har väntat på att få explodera i kreativitet. Den begränsade tiden är en framgångsfaktor eftersom det ökar kraven på att ta snabba beslut och prova enkla lösningar.

”Men om ett företag skulle försöka att fungera likt ett hackathon hela tiden skulle det innebära katastrof. Det behövs tid att återhämta sig och jobba på en mer normal nivå.”

Marcus Nygren menar att man inte ska underskatta värdet av att ha varit med på ett hackathon. ”Ett hack är ett fantastiskt sätt att få ett försprång mot konkurrenterna. Det är en läromiljö där du boostar ditt självförtroende och kastar ut gammal kunskap.”

Han menar att de som har varit med på ett hack lättare får ett bra jobb. ”Hackathon lockar människor som är sociala, talangfulla och villiga att tänka nytt. Det här är något helt annat mot andra saker i ditt cv. Deltagarna får en chans att visa vad de går för i skarpt läge. För sponsorer och partners är det ett sätt att locka till sig framtida anställda. De ser direkt vad deltagarna kan prestera på 24 timmar i en grupp med människor de kanske aldrig har träffat.”

Ett nytt sätt att arbeta

Christian Berger är vd på Lead – företagsinkubatorn i Linköping och Norrköping som har blivit utsedd till att vara en av Sveriges bästa. Han menar att det är intressant att se på effekterna som ett hackathon för med sig, men att det gäller att titta betydligt bredare än på resultatet.

”Under ett hackathon bränner man av ett intensivt fyrverkeri. Att starta ett bolag är inte ett sprinterlopp, det är ett maraton som innehåller en massa sprinterlopp. Ur vårt perspektiv får man ha tålamod. Det är mycket som tar tid att sätta sig och mogna.”

Han menar att det viktigaste troligtvis är att deltagarna får ny kunskap och lär sig ett arbetssätt de kan väcka till liv senare.

”Det är ganska lätt att få studenter och unga människor till sådana här event. Det spännande är om vi även kan få hit människor som är lite förstörda och inrutade. Sedan låter vi grupperna krocka med varandra. Det inrutade får möta det fritt tänkande och naiva. Den delen är intressant och fruktansvärt utmanande.”

Anna Broeders säger att det finns diskussioner som återkommer varje år. En av dem är att den offentliga sektorn och näringslivet gärna ser att produkterna utvecklas och blir till företag. Deltagarna däremot är ofta där mest för att det är en rolig helg. Trots det menar hon att sådana här aktiviteter är viktiga eftersom de utvecklar både deltagarna och företagen.

”Genom att få fler företag och organisationer att engagera sig utanför sina egna väggar har vi vunnit mycket. De som deltar eller besöker hacket får helt klart nya influenser, idéer och kontakter. Det gör att de kan fortsätta att utveckla sin egen verksamhet på ett bättre sätt framöver.”

Anna Broeders berättar om resan till Berlin med det vinnande laget från 2015. Under resan pratade de mycket om svårigheten i att driva vidare projekten efter hacket. Att ta tillvara på idéerna efteråt har visat sig vara en av de största utmaningarna.

”De som vann sa att de kanske skulle kunna vidareutveckla produkten om de satt en kväll i veckan. Men sedan kommer verkligheten med tentor, studentfester eller det vanliga jobbet. Då rinner idéerna ut i sanden. Till stor del är det upp till lagen själva vad som händer efter ett hack. Tidigare år har vinnarna fått en pott med timmar exempelvis hos apptillverkare. Första året användes det, men inte det andra året.”

”Det viktiga med ett sådant här evenemang är att samla många skarpa hjärnor”, säger Lena Miranda. ”Att få dem att möta varandra och skapa tillsammans. De får mängder av aha-upplevelser av att öppna upp sig, vidga sina vyer, lära sig nya saker och ta del av andras skapelser. Där finns det stora värdet. Att det händer spännande grejer på ett hack som människor inte vill missa, det blir en dragningskraft och skapar i sin tur ett värde för oss som arrangörer och för regionen.”

Att just en resa har varit förstapris i tävlingen har fyllt ett större syfte än att bara vara någonting roligt. På resan följer även samarbetspartners och sponsorer med för att få ett bredare perspektiv, kunna jämföra East Sweden Hack med internationella motsvarigheter och för att upptäcka hur startup-världen fungerar i andra länder.

”Tanken är att utsätta alla för en internationell injektion”, säger Lena Miranda. ”Vi är alla en del i en global värdekedja. Det spelar ingen roll om vi exporterar eller inte. Vi är beroende av underleverantörer och partners som har sina kunder eller finansiärer på en internationell arena. Det gör att vi måste agera därefter. Att ha ett pris som gör att man får den här typen av upplevelse och breddar sin erfarenhetsbank är viktigt.”

En effektiv utbildning för anställda

Martin Källström är grundare och vd på Narrative, ett företag som tillverkar små, bärbara kameror. Han säger att det speciella med ett hackathon är vad som händer med personerna som är där.

”På alla företag är det svårt att hitta balansen mellan att säga till de anställda att hålla ett starkt fokus och att skapa en kreativ arbetsmiljö där de själva hittar lösningarna som skapar värde för kunderna. Ett hackathon löser det pusslet.”

Ett sätt att nå balansen är att släppa iväg de anställda på ett hack. Där får de frihet att skapa fritt och kan dessutom hämta med sig inspiration hem till kontoret, utan att det påverkar det dagliga arbetet och dess deadlines.

”Vanligtvis när du skickar iväg anställda på en kurs eller föreläsning får alla personer samma information och stöps i en likadan form. På ett hackathon lär de sig betydligt mer eftersom de måste tänka själva från början till slut. De utsätts för en större bredd av ny kunskap och kan dessutom välja vilka utmaningar de vill ta sig an. Det gör att alla kommer hem med en skräddarsydd utbildning.”

Samtidigt förstår han företagens rädsla inför att släppa iväg de anställda på en utbildning utan kursplan. Hur kan företagen då veta vad de får tillbaka?

”Min uppmaning är att se det här som en effektiv form av vidareutbildning för personalen. Vi som engagerar oss i hackathons känner nog alla att den utbildning vi har fått främst kommer från en kultur där vi lär oss av andra, inte utifrån färdiga kursplaner och strukturerad verksamhet. Det de anställda får med sig från ett hackathon är svårt att nå på andra sätt.”

Kollektiv innovation med öppna data

När Christian Gustavsson, kommunalråd i Linköpings kommun, föreslog att kommunens ekonomisystem skulle lämnas ut som öppna data borde vi kanske ha sett panikfyllda politiker och tjänstemän överallt. Istället blev det en kort artikel i en av de lokala tidningarna. Troligtvis för att ingen förstod vad han pratade om.

”En gång i tiden kunde politiker ställa sig på ett torg och hålla ett anförande som alla tyckte var otroligt begåvat”, säger Christian Gustavsson. ”Politikerna var mest pålästa och kunniga av alla och upphöjda på piedestal. Nu är det omöjligt för oss att veta mer än alla andra tillsammans. Det var likadant med läkares kunskap och position tills för några år sedan. Nu är det tvärtom. Det finns mer kunskap hos den stora massan än vad en enskild läkare någonsin kan lära sig. Patienterna diskuterar frågorna på nätet och har gemensamt testat alla läkemedel.”

Christian Gustavsson menar att tillgången på information har förändrat hur vi ser på makt och kunskap. ”Om vi på ett effektivt sätt ska lösa problem behöver vi ta hjälp av varandra. Vi behöver människor som kan lite om mycket och givetvis människor som kan otroligt mycket inom ett enda ämne. När vi sedan sätter samman dem kan vi hitta riktigt spännande lösningar.”

Därför, menar han, behövs aktiviteter som hackathons eftersom de drar ut det mesta av kunskapen i samhället.

Innovationsmyndigheten Vinnova håller med. På sin webbsida berättar de att öppen innovation handlar om att den bästa kompetensen eller de bästa idéerna inte finns inom den egna organisationen. ”Öppna data är ett sätt att öppna upp innovationsprocessen och göra externa lösningar möjliga. Det finns många användare, hackers och entreprenörer som har idéer om nya tjänster om de får tillgång till öppen information.”

Enkelt förklarat är öppna data information som är tillgänglig utan inskränkningar i form av prislapp eller immaterialrättsliga hinder. Det är information som är aktuell, tillgänglig via nätet och fri att använda för vem som helst – till vad som helst. Med rätt kunskap kan du alltså använda den väderdata som SMHI ger bort för att bygga en konkurrerande vädertjänst – eller kombinera väderdatan med Östgötatrafikens trafkinformation för att få förslag på vilken buss du borde ta för att få en solig eftermiddag.

Två av de tjänster som har skapats på East Sweden Hack är Primärt val och Appetito. Primärt val visar grafskt hur patienter upplever kvaliteten på olika vårdcentraler, barnavårdscentraler och distriktssköterskor. Datan kommer från landstingets patientenkäter. Tanken är att hjälpa patienter hitta vårdgivare som kommer att ge dem en bra vård. Appetito jämför elevers upplevelse av skolmaten med hur mycket mat de kastar. Tanken är att hitta ett samband som minskar kostnaden för matsvinn och underlättar planeringen av skolmaten.

East Sweden Hack har sedan starten haft öppna data som återkommande tema. Några av dem som har delat med sig av information har varit Östgötatrafiken, Region Östergötland, Transportstyrelsen, SMHI, Linköpings universitet, Linköpings kommun och Norrköpings kommun. De såg alla möjligheten att lära sig mer, att inspireras av andra verksamheter och att få värdefull feedback på sin data för att kunna utveckla den ytterligare. De såg också evenemanget som ett utmärkt tillfälle för nätverkande och att synas i ett innovativt sammanhang med talangfulla människor.

Martin Källström säger att Narrative bidrog med öppna data från sina kameror av flera anledningar. ”Dels stöttar det vårt community världen över eftersom användarna blir en del av Narrative när de själva är med, skapar och får uppmärksamhet för det de gör. En annan anledning att delta och vara generös med vår data är att vi till vardags tävlar med giganter som Saab och Ericsson om att hitta personer att anställa.”

Han säger att ett hackathon drar till sig människor som ser helheter och är villiga att tänka nytt. Människor som är svåra att hitta annars.

”Vi behöver inga fler kuggar i maskineriet. Vi behöver personer som har öppenheten och startup-kulturen med sig i ryggraden, som rör sig snabbt och tänker utanför specifkationerna.”

Öppet för alla, men svårt att förstå

Även om öppna data innebär att informationen är fritt tillgänglig är det långt ifrån alla som kan läsa och förstå den. Många tror att öppna data är färdiga digitala tjänster, medan det i själva verket är strukturerad och beskriven data – alltså själva informationen – som kan användas i digitala tjänster.

Fredrik Eriksson, it-strateg på Linköpings kommun, var en av dem som tidigt förstod nyttan med öppna data och East Sweden Hack.

”Då och då får jag mejl från människor som säger att de har jobbat länge inom it-branschen, men att de trots det inte förstår någonting av kommunens webbplats för öppna data. Då brukar jag svara att det beror på att de inte är målgruppen. Vi riktar oss till programmerare. De förstår precis vad vi håller på med.”

Utöver att ha en egen webbplats för öppna data på linkoping.se/open är kommunen också med i ett Vinnovafinansierat utvecklingsprojekt, tillsammans med Linköpings universitet och företaget Ida Infront. Syftet med det projektet är att visa på behovet av en nationell tjänst som gör det möjligt för kommuner och andra myndigheter att tillgängliggöra offentlig information som öppna data. Tanken är att kommunerna på ett kostnadseffektivt och enkelt sätt ska kunna publicera information utan att ha djupa tekniska kunskaper eller en egen plattform för öppna data. Prototypen beräknas vara färdig i april 2016. Ambitionen är att plattformen sedan ska tas över och drivas från nationellt håll.

”Öppna data är information som skapar nya möjligheter som offentlig sektor inte kan förutse”, säger Fredrik Eriksson. Han menar också att det är just det som kan vara skrämmande. ”Det här är en omställning där man måste släppa kontrollen över informationen. Det vi har märkt när vi släpper ifrån oss information är att vi i slutänden får nya tjänster och sätt att använda vår egen originaldata.”

Välkommen till Smart city

Smart city. En stad som kommunicerar digitalt och där alla invånare bidrar med information. Det är vad Fredrik Eriksson drömmer om. Frågan är hur långt bort drömmen är. Det enda som krävs är att utrusta staden med sensorer och mätutrustning och sedan släppa informationen fri.

”Tidigare har it-system handlat väldigt mycket om hur vi kan integrera olika system”, säger han. ”Vid en integration bygger vi en brygga mellan två slutna system. Den enda information som kan färdas fram och tillbaka är den vi på förhand har valt ut. Öppna data fungerar väldigt annorlunda. Där öppnar vi upp systemen och låter informationen flöda fritt på ett helt annat sätt. Allt bygger fortfarande på lösningar med hög säkerhet och sekretess. Däremot kan vi inte längre veta vad vår information kommer att användas till eller vilka nya tjänster den kan tänkas skapa.”

Christian Gustavsson, kommunalråd i Linköpings kommun, menar att öppna data inte handlar om teknik, utan om att lösa problem. ”Om vi tillhandahåller Linköping som en lekplats för människor som tycker att det här är kul så kommer vi få en massa fördelar. De kommer att vilja bo här, leva här och starta nästa företag i staden. Då kommer samhällsnyttan tillbaka även i form av skattemedel.”

Därför vill han hitta bredare samhällsutmaningar till nästa hackathon och involvera fler människor.

”Vi behöver titta på vad vi som lever i staden upplever som ett problem och börja där. Då handlar det inte längre om att träffas en helg för att programmera. Snarare tror jag att fenomenet hackathons kommer att fylla en funktion i ytterligare några år för att få igång tankesättet kring kollektiva lösningar. Sedan vore det bra om vi kunde göra nischade insatser där vi har problem som vi behöver hjälp att lösa.”

Låt oss gå tillbaka till Christian Gustavssons förslag att kommunen borde öppna upp sitt ekonomisystem och låta vem som helst titta in i det.

”Traditionellt sett har den granskande journalistiken hanterats av journalister. Men i takt med att nyhetsredaktioner skärs ner, samtidigt som alternativ media växer, blir det allt svårare för journalisterna att göra ett bra jobb. Dessutom har de ofta för dålig kunskap för att hitta bland sådan här data.”

Han säger att det därför finns behov av en ny grupp människor som kan hjälpa till att granska makthavarna. 

”Tänk på vilka nya tjänster en tidning skulle kunna sälja in till sina läsare om de anställde en programmerare som förstår öppna data. Offentliga myndigheter skulle dessutom kunna öka tilltron till systemet i stort genom att öppna upp sig ännu mer och visa att det inte finns någonting att dölja.”

Det stillasittande och det rörliga

På East Sweden Hack 2015 föreläste Ellen Sundh. Hon är enligt tidningen Internet World en av det digitala Sveriges mest kreativa personer. När Ellen ska beskriva sig själv använder hon gärna titeln creative technologist. Hon säger att det kommer från att hon jobbar med kreativ teknik och är kreativ med teknik. Ofta kombinerar hon olika tekniker med varandra, som när hon kopplade upp en godisautomat mot nätet så att den gav henne godis varje gång någon gillade en viss Facebook-sida.

”Att skapa en halvfärdig produkt eller tjänst på några dagar och sedan lansera den går helt emot den gamla skolan. Där hade man en idé och sökte sedan patent innan man gjorde något annat.”

På ett hackathon finns inga stängda dörrar. Evenemangets styrka är en medveten satsning på öppenhet och en stor blandning av kompetenser och bakgrunder.

Ellen Sundh säger att många av dagens unga entreprenörer tycker att tanken på att börja med ett patent känns främmande. ”Vänta nu”, säger de. ”Ska jag patentera idén och lägga energin och pengarna på det, bara för att skydda mig mot att andra ska kunna använda idén, istället för att skicka ut produkten direkt och se vad andra tycker?”

Samtidigt säger hon att det inte bara finns det gamla och nya sättet. ”Det finns många sätt. Därför är det bättre att definiera de olika vägarna som det stillasittande och det rörliga. Det stillasittande är att göra saker som man alltid har gjort dem. Det rörliga är det mer öppna och föränderliga.”

Ellen Sundh tillhör det som under de senaste åren har vuxit fram som makerrörelsen. Det är en modern gör-det-själv-rörelse som har lett till att teknikutvecklingen har demokratiserats. Det är inte längre bara ingenjörerna hos stora teknikbolag som bestämmer vilken teknik som ska skapas och vad den ska användas till. Nu kan vem som helst med en idé, en 3d-skrivare och några enkla kretskort bygga sin egen maskin och koppla upp den mot nätet. Eller utveckla redan befintlig teknik.

”De traditionella företagen hänger ofta inte med i den här snabbfotade produktutvecklingen”, säger Ellen Sundh. ”Vad som var kul med East Sweden Hack var att se så många överraskade deltagare. De trodde inte heller att det gick att skapa så mycket på så kort tid. Det skulle jag säga är kärnan i ett hackathon. Ju mindre tid du har på dig, desto mer anpassar du dig.”

Under 2015 var den nyetablerade makerrörelsen i Linköping en del av East Sweden Hack när temat breddades till att inkludera även hårdvara. Givetvis ställde det högre krav på deltagarna, men gjorde också att mångfalden på hacket blev betydligt större. Nu kunde de plötsligt skapa fysiska produkter, koppla upp dem på nätet och låta dem prata med andra maskiner.

Transparens så långt det går

”Vi pratar om att East Sweden Hack ska vara det hack i Sverige som har mest mångfald och öppenhet. Men det märks hur svårt det är att hålla det fullt ut”, säger Anna Broeders. När hon pratar med andra om hacket handlar det ofta om saker som är självklarheter för henne själv. ”Men sedan är det alltid någon som undrar vad det är jag pratar om egentligen. De förstår inte.”

Lena Miranda håller med. ”Det är lätt att fastna i techbubblan och vända sig till dem som redan är frälsta. Vi i tekniksfären är inte alltid de mest inbjudande alla gånger. Det är något vi försöker motverka och vända så gott det går med hacket. Det gäller inte bara hur vi beskriver evenemanget. Det gäller allt.”

Ett evenemang som säger sig stå för det nya och rörliga sättet behöver göra betydligt mer än att bara påstå det. Alla idéer ska vara välkomna och kommunikationen behöver vara öppen och tillåtande. Ibland kräver det ett annorlunda tankesätt. Ett exempel på det skulle vara ett hack som handlar om att lösa utmaningarna inom äldreomsorgen, där nästa generation av vårdbehövande förklarar hur de vill ha det i framtiden. Vad är det som kan göra det tryggare för dem att bo hemma när de blir äldre?

En person som har erfarenhet av mångfald och hackathons är Sofie Lindblom. Hon arbetar som Global Project Manager Innovation på Spotify. Det är hennes jobb att strukturera hur bolaget jobbar med innovation. När hennes lag vann East Sweden Hack hade hon tittat in på 5–6 andra hackathons. Däremot hade hon aldrig tävlat.

”Jag visste väldigt mycket om hackathons, kulturen och miljön. Men visst kände jag en viss osäkerhet första gången jag tävlade eftersom jag inte visste vad jag kunde förvänta mig.”

Hon håller med om att ordet hackathon lätt förknippas med fördomar och missuppfattningar, särskilt kring mångfald.

”När Spotify skapade hackathonet Diversify försökte vi att tänka nytt kring det mesta som hade med hackathons att göra. Vi funderade på allt från vilket språk vi skulle använda till hur vi designade ansökan. Vi förberedde även deltagarna genom att skicka ut guider om hacket innan det började. Dessutom sålde vi in hacket mer som ett evenemang om problemlösning och lade inte så mycket fokus på programmeringen.”

Resultatet blev ett hackathon där hälften av deltagarna var kvinnor.

”Samtidigt som den bästa lösningen är att samla så många olika typer av människor som möjligt, är det också just det som är det svåra. Det är en utmaning att samla olika grupper och få dem att känna sig trygga i att prata med varandra. Vi är gruppdjur och trivs bäst med dem som är som vi. Men när man väl har besökt ett hackathon, insett hur coolt det är och hur långt man kan komma, då är barriären bruten. Då förstår man skillnaden mot att sitta ensam och försöka lösa ett problem.”

”East Sweden Hack eftersträvar transparens så långt det går”, säger Lena Miranda. ”Information ska vara öppen och tillgänglig för dem som vill ha den. Beslut som kan flyttas ut ska göra det. Under det första året fick deltagarna rösta om vilket som skulle bli förstapriset i tävlingen. En resa till Le Web i Paris eller till Wire i London. Och när vi tillsammans med reklambyrån Edit & björnen tog fram den grafiska profilen var det genom en öppen process. Alla som ville kunde delta och ge feedback på form, färg och känsla.”

Lena Miranda säger att hela projektet bygger på samskapande och att utveckla arbetssättet ännu mer.

”Därför jobbar vi för att flytta ut ansvaret och uppgifterna i mindre grupper. Alla behöver komma till tals och påverka inriktningen för att sådana här evenemang ska bli starka. Utan våra partners och sponsorer är vi inget. East Sweden Hack är teamwork. Vi gör det tillsammans och alla vinner på det.”

Hon säger också att de måste fortsätta att lyssna till samhällsutvecklingen och bädda in den i projektet. ”Det måste kännas nytt och fräscht för varje år, annars kan vi lägga ner.”

Startup capital of Europe

”Det finns mycket kring East Sweden Hack att inspireras av”, säger Helena Nordström som arbetar med platsmarknadsföring i det egna bolaget Placebrander.

”East Sweden Hack är ett föredöme i hur det samlar så många partnerorganisationer, deltagare, publik på plats och juryn. Alla har varit så imponerande positiva från start och det känns verkligen som att vi alla har dragit åt samma håll.”

Hon berättar att det finns många som pratar om att bygga sin egen motsvarighet till Silicon Valley. Problemet är att det aldrig går att bli lika bra. Därför behöver de som funderar på att arrangera ett hackathon titta på sin egen geografiska plats och vad som är unikt med den.

”Det som jag hoppas inspirerar andra är vårt arbetssätt. Att ha en kärntrupp som driver på saker, men som tar hjälp av många andra. Det handlar till stor del om att våga. Att våga släppa kontrollen, att våga testa, att våga göra misstag och att våga tänka nytt.”

Helena Nordström säger att evenemang som hackathons marknadsför regionen bättre än många andra reklamkampanjer. ”Anledningen är att det blir någonting konkret. Det blir en verklig utveckling på platsen med nya tjänster och produkter. East Sweden Hack bygger vidare på bilden av Mjärdevi, Linköping och Östergötland som en region fylld av it-kunskap, samverkan och talang.”

Sofie Lindblom håller med och tycker att Sverige ligger långt fram jämfört med resten av världen.

”Vi får mycket mediauppmärksamhet i USA och Europa. Sverige kallas ofta för The startup capital of Europe. Vad det beror på? Utbildningssystemet är en stor bidragande faktor med sin mångfald och att vi tidigt lär oss engelska. Sedan är vi kända utomlands för att jobba hårt, vilket stämmer. Vi har den kulturen. Det hjälper till att starta fler företag.”

Fredrik Eriksson menar däremot att Sverige inte ligger så långt fram som vi vill tro, åtminstone inte kring öppna data. Han saknar en samordning av it-Sverige från regeringshåll.

”Nu finns det alldeles för många enkelriktade lokala eller regionala lösningar. Vi behöver ta ett större grepp för att bygga en långsiktig plattform för öppna data. Man är på nationell nivå medveten om att våra grannländer och Storbritannien ligger långt före oss, men vi behöver göra någonting åt det också.”

I Storbritannien öppnade i september 2012 The Open Data Institute. Bakom initiativet står bland andra den brittiska regeringen som investerade 10 miljoner pund under en femårsperiod. Syftet med verksamheten är att stötta nyföretagare som skulle kunna växa med hjälp av offentlig och privat öppna data.

”Inte en person som avgör regionens framtid”

Citatet kommer från Martin Källström, grundare och vd på Narrative. Han säger att regionens framtid inte kommer att avgöras av en enskild person, utan av hundratals entreprenörer och drivkraftiga människor som blir företagsledare, politiker eller får andra roller, stora som små.

”Hackathons står för en kultur där individen kan växa och där alla delar med sig till varandra. Men om vi ska lyckas som region går det inte att bara ha en kultur där alla ska bry sig om varandra och inte tänka på sig själva.”

Han säger att människor behöver växa på egen hand, men utan sina nätverk och sammanhang är de ingenting.

”Det du får av att kombinera flera individer som blir sedda för vilka de är och sedan låter dem växa tillsammans och skapa någonting större än dem själva, det hittar du ingen annanstans än på ett hackathon. Det är den styrkan vi behöver uppmuntra i människor för att bygga framtidens region.”

Lena Miranda om nästa steg 

East Sweden Hack har haft tre fantastiska år. Vi har utvärderat arbetssättet, sett vad som fungerar och även hört vad deltagare och samarbetspartners efterfrågar.

Under 2016 är målet att bli mer samhällsrelevanta. Vi vill bjuda in fler medborgare till olika innovationsworkshops där de på kort tid får ta fram förslag på nya produkter och tjänster. Det kommer att visa dem att de också kan bidra till att förbättra människors vardag – och att vi kan använda samhällets resurser på ett bättre sätt. Därför flyttar vi under våren ut verksamheten för att möta medborgarna där de finns – på bibliotek, köpcenter och sjukhus. Några av de områden vi kommer att satsa på är samhällsbyggnad och transporter, energi och klimat, hälsa och sjukvård samt integration.

Ambitionen är även att lyfta hacket till en internationell nivå och bjuda in lag från andra länder. Då måste all kommunikation ske på engelska, vilket samtidigt skulle innebära att eventet och det vi skapar når betydligt längre ut i världen.

Det finns många idéer från tidigare partners, deltagare och projektledare på vad som borde hända härnäst. Ett önskemål är ett hackathon som bygger på ett överlämnande format. Resultatet efter helgen skulle då vara en idé som sedan ett externt bolag tar över och jobbar vidare med.

Andra idéer är att länka samman hackathons med varandra. Att slutprodukten från ett hackathon blir startskottet för ett annat. Eller att arrangera ett rehack där lagen samlas igen för att arbeta vidare med sina projekt.

Oavsett vad nästa steg kommer att bli är några saker tydliga. Det gäller att fortsätta våga utmana oss själva och omvärlden, att våga utveckla och förändra. Risken med att köra samma koncept i flera år är att vi glömmer bort varför vi en gång började med det här.

Det finns en risk att hackathons ger känslan av att det inte blev något av idéerna som togs fram under evenemanget. Det vägs lätt upp av alla andra vinster som projektet ger. Förutom ny kunskap och nya insikter får deltagarna en bättre självkänsla. De skapar sin egen nej-nu-jävlar-känsla och jag-kan-fixa-det-här-attityd. Det skapar goda förutsättningar för framtida innovationer och entreprenörskap. Så visst är effekterna av ett hack många, även om det ännu inte har skapats några kommersiella produkter eller tjänster av idéerna.

Vår uppgift som arrangörer är att skapa grunden, bestämma infrastrukturen och ge plats för möjligheterna. Sedan behöver vi andra människor som har idéer och vill vara med och skapa projektet.

Vad vill du se på nästa East Sweden Hack? Vilka problem är det dags att lösa? Hur kan vi skaka om evenemanget för att få fram någonting nytt? Där behöver vi din hjälp. Hör av dig!

Lena Miranda, vd Mjärdevi Science Park

Tips till arrangörer

Börja med hjärtat. Om du vill arrangera ett lyckat hack behöver du tala till folks hjärtan, inte deras hjärnor.

Gör tvärtom. Det primära syftet med ett hackathon kan aldrig vara något statiskt.

Ta hjälp av andra. Engagera deltagarna, partners och sponsorer. Låt dem vara med, skapa och ta ansvar för att stärk deras relation till evenemanget.

Satsa litet. Låt deltagarna skapa en prototyp som visar enkelheten i deras idé. Låt dem misslyckas snabbt. Det kostar väldigt lite pengar och gör att de kan gå vidare med andra idéer.

Satsa stort. Gör hacket världsförbättrande. Det tilltalar en ung och kräsen generation. De får en plats att besöka för att göra meningsfulla saker.

Var generös. Erbjud bra mat och ta hand om deltagarna. Få dem att känna sig speciella.

Arrangera ett internt hack. Istället för att göra ett externt hackathon, gör ett internt. Lek med formatet. Släpp folk fria och uppmuntra dem.

Använd en extern jury och fina vinster. Det är ett utmärkt sätt att få personer inom en större radie till hacket.

Våga misslyckas. Ett hackathon bygger på innovation och det som aldrig tidigare har gjorts. För att lyckas behöver du våga misslyckas.

Sätt deltagarna först. Inför alla beslut och val, tänk på hur det kommer att påverka deltagarna.

Ställ krav på partners. Se till att deras öppna data är uppdaterad och något som deltagarna är intresserade av.

Var realistisk gällande fortsättningen. Ha en bra plan om du vill att idéerna ska utvecklas även efteråt. När hackathonet är slut är det svårt att få deltagarna att jobba vidare.

Beskriv uppdraget tydligt. Se till att deltagarna vet vad de ska göra och vilka kriterier som gäller för att vinna. Om du inte säger något kommer deltagarna att göra som de vill.

Se till att det är roligt. Det är ett måste för att alla ska prestera som bäst.

Trippelkolla nätuppkopplingen. När hundra personer ska koppla upp allt från datorer och mobiltelefoner till konstiga kretskort är det mycket som kan gå fel.

Ta en paus under natten. Människor blir inte mer kreativa av att stanna uppe hela natten. Låt dem ta en paus och sova.

Tips till deltagare

Ha koll på datan innan hacket. Vissa människor börjar kolla på datan veckan innan – eller under själva hacket. Det fungerar inte. Se till att du vet vilken data hacket erbjuder.

Tänk igenom upplägget. Alla tevekockar är väl förberedda redan innan de börjar laga maten. Du behöver komma lika väl förberedd. Träfa ditt lag innan hacket och ha en plan innan ni kör igång. Du kommer inte att ha tid att fundera under evenemanget.

Ta emot hjälp. Ta hjälp av de coacher och företag som finns på plats. Ställ frågor till de andra deltagarna och arrangörerna.

Häng med de andra lagen och ha kul ihop. Nätverka med andra deltagare, partners, sponsorer och arrangörer. Det här är lika mycket en social helg som det är en tävling.

Börja minimalt. Vad är det minsta möjliga du kan göra som är tillräckligt bra? Utveckla det först. Därefter kan du gå vidare med ytterligare saker som är bra att ha.

Håll fast vid idén. Fortsätt kämpa och ge dig inte – även om du under hacket drabbas av känslan att idén är dålig.

Ha koll på tävlingskriterierna. Se till att ni uppfyller kraven för att ha en chans att vinna.

Kolla om idén redan finns på marknaden. Om den gör det – lägg till något nytt så den får din egen känsla och vinkel.

Blandade team får bäst resultat. Se därför till att bygga laget på mångfald med olika kompetens, ålder, bakgrund och erfarenhet.

Var strukturerad. Alla i laget behöver veta vad målet är och vem som ska göra vad. Använd det material som fnns tillgängligt: post-it, whiteboards, att-göra-listor.

Skapa en lång spellista. Musiken gör att du tillfälligt kan stänga av omvärlden och fokusera hundra procent på idén.

Öva på säljpitchen. Att sälja in idén är minst lika viktigt som en snygg prototyp. Tiden för pitchen brukar vara begränsad. Lyft därför ut det viktigaste du har att säga och öva, öva, öva.

Ladda ner hela boken

Det här är innehållet i boken Hackathon – upplev det kreativa kaoset på East Sweden Hack. Du kan ladda ner hela boken som pdf från Google drive.

I boken får du följa med bakom ridåerna på East Sweden Hack. Läsa intervjuer med deltagare, arrangörer, kommunalråd och företag. Lära dig mer om vad ett hackathon är, vad nyttan med det är och hur du arrangerar ett själv. För visst borde du vara något extra spännande på spåren när generaldirektören för Vinnova säger att de – Sveriges innovationsmyndighet – blir mer och mer överflödiga när allt fler events likt East Sweden Hack arrangeras.

Jag skrev boken på uppdrag av Linköping Science Park. Illustrationer och formgivning av av Edit&Björnen.