Ursäkta att jag var ivägen

Hej!

Vi sågs för en vecka sedan på Finspångsvägen. Egentligen var det mer så att du körde på mig bakifrån med din cykel och sedan åkte vidare. Jag sa ”pling, pling, pling” när du studsade vidare.

Du svarade genom att kraftfullt svepa armen fram och tillbaka längs den heldragna linjen, som delar gångbanan från cykelbanan. För säkerhets skull pekade du även några gånger med handen. Först på gångbanan, sedan på cykelbanan. Det för att förtydliga ditt budskap, om jag nu inte lyckades koppla samman att du körde på mig med din svepande armrörelse.

Jag är ändå glad. Glad att du inte vände dig om för att söka ögonkontakt medan du gjorde rörelserna. Då hade du kanske cyklat in i en person som gick på rätt sida strecket.

Jag gick på cykelvägen eftersom det var den enda som var plogad. Den var inte enbart plogad utan även snöfri. Sidan där jag borde ha gått var täckt av snöslask och is. Jag vet att det är en dålig ursäkt, men det var anledningen till att du tvingades köra på mig.

Först blev jag givetvis arg. Sedan fick jag dåligt samvete.

Du hade kanske bråttom till en döende släkting. Eller så hade släktingen dött på morgonen, vilket gjort dig både irriterad och ledsen. Jag hoppas att det inte var så. Därför har jag funderat på några andra teorier.

Antagligen försökte du använda ringklockan på cykeln, men upptäckte för sent att den hade rostat fast eller frusit sönder. Det är ändå vinter. Minusgrader på det ena stället, snöslask på det andra. Eftersom du inte skrek och förvarnade mig – och dessutom var tyst medan du markerade den heldragna linjen – antar jag att du även var rejält förkyld. Som sagt, det är ändå vinter.

Jag önskar att jag kunde göra mer, men för nu får det räcka med en ny ringklocka och halstabletterna du hittar i paketet.

Krya på dig. Vi hörs!

Vänliga hälsningar, Joakim

Fotnot: Jag känner inte personen i fråga. Däremot kände jag igen kroppsformen och håret – bland Norrköpings 132 000 invånare. Lite nätsökningar senare kunde jag skicka brevet, ringklockan och halstabletterna till cyklisten på dennes arbetsplats.


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.