Vad är viktigast, nya eller gamla vänner?

Hur kan nya kompisar vara viktigare än de som varit med oss länge?

Telenor skickar mig ett brev. De ska höja bredbandskostnaden. Jag blir såklart nyfiken och mejlar kundtjänsten. Hur tänker de kring sina nuvarande kompisar, alltså sådana som jag? Personer som anlitar Telenor privat och i företaget.

Efter tre veckor utan svar lägger jag med vd:n i mejltråden. Dagen efter svarar kundtjänst.

Killen ber om ursäkt för den långa väntetiden. Sedan har han klippt in en förklaring om varför de måste höja kostnaden. Därpå följer ytterligare en inklippt text som förklarar att de vill ha fler kunder, och därför ger dem ”ett kraftigt rabatterat pris”.

Japp. Jag förstår allt det.

Mejlet avslutas med att han erbjuder mig en rejäl rabatt om jag stannar kvar.

Här tappar de mig, på alla möjliga vis.

Likt andra människor älskar jag rabatter. Däremot känns det smutsigt – och som att jag inte är värd något – när specialpriset dyker upp när jag hör av mig för att fråga hur de tar hand om sina befintliga kunder.

Ändå är det så här nästan alla företag gör. Vi jagar nästa kick och kund.

Tänk om vi kunde vända på saken? Vad skulle jag känna inför Telenor om de skickar mig ett brev med rubriken: ”Därför älskar vi dig som kund” och meddelar att de sänker mitt pris eftersom jag är en trogen kund?