Kapitel 1: Kreativt kaos

Från övervåningen hör du först ett glädjetjut, men det dränks snart av en svordom. Någon sitter ledsen i ett hörn medan andra dansar omkring och vill visa vad de håller på med.

I samma stund du kliver in genom dörren ser du någonting du kanske aldrig tidigare har sett. Vid borden på de två våningarna sitter närmare hundra personer utspridda. Vissa skissar på papper, en hel del knapprar iväg på tangentborden och många är uppe i livliga diskussioner med andra människor. Från övervåningen hör du först ett glädjetjut, men det dränks snart av en svordom. Någon sitter ledsen i ett hörn medan andra dansar omkring och vill visa vad de håller på med.

Din första tanke är att du har klivit in hos ett gäng tonåriga killar som har träffats en helg för att spela datorspel. När du vågar dig vidare in i den stora lokalen upptäcker du att många av dem som är där är kvinnor. Här finns inte heller enbart tonåringar, som du först gissade, utan människor i alla åldrar.

När du pratar med dem inser du att det här är långt mer än bara studenter. På några minuter träffar du generaldirektören för en stor myndighet, innovationsledaren på ett globalt företag, kommunpolitiker och en hel del lokala företagsledare.

Det här är ingen spelfest. De som har kommit till Mjärdevi Science Park i Linköping den här helgen har gjort det för att krocka idéer med andra människor och ur det skapa nya tjänster, produkter och kanske även lösa en större samhällsutmaning.

Du känner doften från lödstationerna. Något brinner? Du hinner fråga dig själv om det verkligen går att löda ihop det där chippet med en träbit, men måste snart släppa tanken och istället se efter var du sätter fötterna för att undvika att fastna i kablarna som slingrar sig överallt.

Kreativt kaos

När East Sweden Hack under 2014 arrangerades för andra året i rad skrev tidningen Corren att nu ”pågår den innovativa tävlingen East Sweden Hack ute i Mjärdevi. Där tävlar deltagarna i vem som kan uppfinna bästa appen.”

Men att beskriva East Sweden Hack som en innovativ apptävling är att ta bort stora delar av dess själ och hjärta. Här finns en stark vision och vilja att utveckla samhället. Exakt hur mycket potential döljer sig innanför skalet?

”En av Vinnovas uppgifter är att inspirera till att skapa möjligheter för just sådana här saker. När det börjar ske av sig själv blir vi mer och mer överflödiga”, säger Charlotte Brogren, generaldirektör på Sveriges innovationsmyndighet Vinnova. Hon har under två år invignings- eller avslutningstalat på evenemanget.

”Ett hackathon är en fantastisk happening där oerhört motiverade och inspirerade människor samlas för att gemensamt ta fram lösningar. Man får en väldigt stark tro på framtiden när man kommer dit. Om man jämför med mycket annat som vi och andra finansierar rör sig folk ofta inte utan att först ha fått en miljon. Här gör de det utan att få en krona betalt.”

Frågan är hur du hamnade mitt i det kreativa bubbelbad som ett hackathon är. För att förstå det behöver vi backa bandet nästan trettio år eftersom Sveriges resa mot att bli världens främsta it-nation inte började med Spotify, Klarna eller Minecraft.

Under 1980-talet samlades tonåringar och unga vuxna till helger av fokuserat skapande. Det här var demopartyn. Syftet var att under en helg träffa hundratals likasinnade för att med hjälp av datorer tävla i vem som var bäst på att skapa musik, rita och programmera. Hjältarna var de som lyckades gå bortom vad den begränsade hårdvaran tillät och skapa någonting nytt. Unga killar och tjejer som fick fram högupplösta bilder och avancerade matematiska beräkningar på datorer med 16 fasta färger och en processor på knappt 1 MHz. Det är mindre än en tusendel av den prestanda som dagens mobiltelefoner erbjuder.

Samtidigt som drivkraften var att bräcka de andra som tävlade fanns det också ett stort socialt element. Här träffade svenska ungdomar jämnåriga från andra europeiska länder för att umgås och dela med sig av sina kunskaper.

I takt med att tekniken utvecklades följde de kreativa helgerna efter. De mest kreativa människorna rekryterades av större bolag eller startade egna företag. De gick från att skapa någonting för att det var kul till att kunna tjäna pengar på det.

I mitten av 90-talet slog internet igenom på allvar i Sverige. Helt plötsligt var det inte bara universitetsstudenter som hade tillgång till nätet. Nu kunde alla ta del av information, inspireras och möta likasinnade över nätet när som helst på dygnet. Utvecklingen som följde var någonting som få kunde förutse.

Under 2010 toppade Sverige flera internationella listor som världens främsta it-nation. Några år tidigare hade Spotify lanserat sin musiktjänst. Webbtelefonibolaget Skype var en världskändis och spelet Minecraft fanns ute. De två senare skulle inom några år säljas till Microsoft för mångmiljardbelopp.

”Sedan kom trendbrottet 2013”, säger Lena Miranda, vd på Mjärdevi Science Park i Linköping. Hon var då vd på bemanningsföretaget Skill som var nischade inom områdena it och teknik. ”Det höjdes röster om att vi började tappa vårt försprång. Egentligen handlade det om att konkurrensen från omvärlden ökade. Under några år hade det dessutom blivit svårare att rekrytera it-kompetens. Vi ville göra något åt båda sakerna.”

Sverige på tredjeplats i World Economic Forums Network readiness index

År 2012 hade Sverige tagit en förstaplacering i World Economic Forums Network readiness index. Rapporten visade hur väl ett land var anpassat för att utnyttja fördelarna med it i syfte att främja arbete och företagande. Nu låg vi på en tredjeplats, efter Finland och Singapore.

Sedan kom FN:s index över medborgarnas tillgång till information från det offentliga via internet. Där hamnade Sverige på plats 18, efter bland andra Sydkorea och Kazakstan.

Jan Gulliksen, ordförande för den statliga Digitaliseringskommissionen, kommenterade resultatet för Svenska Dagbladet i mars 2014. ”Vi ser i internationella rankningar att andra länder kommer ikapp oss. Det betyder inte att utvecklingen i Sverige går bakåt, men andra länder springer ännu fortare.”

Lena Miranda säger att det var där någonstans, bland de negativa rapporterna, som tankarna på att starta en annan typ av arrangemang fick sin kraft. En satsning som skulle stärka Sverige och hjälpa oss att behålla rollen som innovationsledare.

Det här var en tid då programmerarna var de nya rockstjärnorna. Transparens och öppenhet hade blivit ledstjärnor för många organisationer och företag, ivrigt påhejade och stressade av den yngre generationen.

”Vi ville göra något som var större än vi som enskilda personer och företag”, säger Lena. ”Något som var bra för kommunen, regionen och samhället. Även om vi inte visste mycket om hur man arrangerade ett hackathon var vi säkra på en sak. För att lyckas med sina rekryteringar framöver skulle företagen i regionen behöva lära sig mer om vad den unga målgruppen efterfrågade. Det var där det började.”

Svaret blev East Sweden Hack – ett hackathon.


Ladda ner hela boken

Det här är ett kapitel från boken Hackathon – upplev det kreativa kaoset på East Sweden Hack.

Följ med bakom ridåerna på East Sweden Hack. Läs intervjuer med deltagare, arrangörer, kommunalråd och företag. Lär dig mer om vad ett hackathon är, vad nyttan med det är och hur du arrangerar ett själv. För visst borde du vara något extra spännande på spåren när generaldirektören för Vinnova säger att de – Sveriges innovationsmyndighet – blir mer och mer överflödiga när allt fler events likt East Sweden Hack arrangeras.

Ladda ner boken via Google drive.

Illustrationer och bokens form av gjord av Edit&Björnen. Boken skrevs på uppdrag av Mjärdevi Science Park i Linköping.