Det finns en sak som gör texter särskilt monotona, har du tänkt på det?

Det är när alla meningar är precis lika långa.

Med ett poff så är det naturliga flytet borta.

Det känns som att läsa en bok för tvååringar.

Totte äter och Totte bajsar och Totte äter igen.

Innehållet skiftar men tonfallet blir enformigt. Variera dig. Använd korta meningar, men inte enbart. Stoppa dit en längre mening då och då för att göra läsningen lekfull, pulserande och mer intressant. Använd kommatecken och punkter som om du vore en trafikpolis. Sväng här, sakta ner, stanna. Dela långa meningar i mitten och sätt ihop kortare fraser till någonting längre.

Skiljetecknen är dirigenterna som visar läsaren vägen. De gör texten släpande och utdragen, eller smattrande och kvick. Som nu. Jag skriver kort. Det går snabbt. Det är enkelt att förstå mig. En stund. Men sedan, när jag vill bjuda upp dig till dans och en svängom på papperet, så markerar jag med hjälp av kommatecken och punkter var du kan vila.

Lek med läsaren

Oavsett vad du skriver – gör läsningen rolig. Jag menar inte haha-skratta-rolig, utan spännande och intressant.

Tänk dig att du åker berg-och-dal-bana. Långsamma uppförsbackar följs av snabba svängar och en nu-dör-jag-nu-dör-jag-känsla. Skriv så.