Behöver vi verkligen säga hej?

Hur viktigt är det att möta andra människors blick och säga hej?

Just färdig med träningen på det folkliga gymmet i Norrköping. Så här tidigt (omkring kl 8 en fredagsmorgon) är det främst äldre människor som tränar.

Alla söker de receptionistens blick under en längre stund medan de rör sig inåt i lokalen. Nästan ingen får en bekräftande nickning eller ett hej.

De går vidare med sänkt blick mot omklädningsrummet.

Jag testar att säga hej till en äldre man, som får något förvånat i blicken innan han nickar och ler tillbaka.

Avgör själv hur viktigt det är att bekräfta varandra.